Under en lugn eftermiddag, när Nerjas sol gassade över de kullerstensbelagda gatorna och det blåa Medelhavet låg stilla, fick jag chansen att dyka in i Nerjas förflutna genom en bok som lånades till mig av portvakten till vår bostad. Det var en fascinerande läsning, nästan som en tidskapsel, som förde mig tillbaka till Nerjas historia, med bilder som berättade om stadens förändring genom åren. Mitt i denna samling av minnen och ögonblick fann jag en artikel som kastade ljus över en särskild del av Nerjas historia, den om svensk turism i Nerja. Med rubriken "Svenskar, vin och paella" fick jag en ny vinkel på kopplingen mellan Sverige och denna spanska pärla vid Medelhavet.
Nedan finner ni artikeln översatt av mig och med några fåtal kommentarer kursivt inom parentes. Ha i åtanke att boken jag läste är nu gammal och slutsatserna i artikeln är från den skribentens referensram i tid och plats.
Svenskar, vin och paella
Redan på 1950-talet började hotellbranschen utvecklas i Nerja, dessutom fanns många restauranger och barer. För att nämna några få nämner vi Pepe Rico och El Burro Blanco. (på Burro Blanco kan man fortfarande gå in och se live flamenco på utvalda dagar). Alla som kommer från norra Europa och söker sol sammanfattas under det generiska begreppet "sueco" (som betyder svensk), föregångaren till termen "guiri", som har en mer anglosaxisk prägel .
De första stegen mot det som senare skulle kallas "rural turism" konkretiserades i åsnepromenader i Nerja som avslutades vid olika bondgårdar som tillhörde (en person som hette) D. Antonio Rivas Guidet. Där kunde lokalborna presentera sina varor och tjänster för turisterna ("suecos"), medan medan "El Añejo" sjöng ackompanjerad av gitarristen Cortés (som inte bytte ackord under hela kvällen, med tanke på det begränsade musikaliska repertoaren). Turisterna "kröp hem" (egen tolkning av texten) på grund av stora mängden "peleón" vin som konsumerades. Under allt detta övervakade "vakten" (lite osäker på vilken vakt detta var) så att barnen inte smög in på gården för att tigga lite pengar av utlänningarna: helt enkelt en allegori över det djupa spanska, i takt med musik och tamburin.
"Svenskarna" (suecos) lämnade gott om pesetas i byn, vilket var mycket välkommet för de familjer som precis hade lämnat livsmedelsransoneringen och det "svarta brödet" bakom sig.
Senare organiserades evenemang som Turistens Dag eller sommar-konserter med klassisk musik på Paseo, vid kyrkan (1971-73), och till och med modevisningar (som den den 16 augusti 1968, sponsrad av Paco Ruiz och "MaryRosa"). På samma sätt sedan 1963 främjades sommarfolkfester som Virgen del Carmen, eller så skapades körer och dansgrupper genom ungdomsorganisationen.
Staden pryds successivt till den grad att den 1970 tilldelades det första nationella priset för vackra (eller att man rustat upp och gjort någonting vackert) av kustbyar (el primer premio Nacional de Embacllecimiento de pueblos de la Costa), ett pris som mottogs i Madrid av borgmästaren Sánchez de las Matas.
Detta nya årtionde, tillsammans med de första åren på 80-talet, kommer utan tvekan att bli känt på turistnivå som år då man byggde mycket, utvecklade bostadsområden och anlade stora byggnader med tvivelaktig estetiskt innehåll. Massaturismen, de turister som söker sol och strand, invaderar våra spanska kuster, ockuperar lägenheter och tillbringar i många fall långa sommarsäsonger i byn.
Samtidigt utvecklas fenomenet "bostadsturism": Nordeuropéer, många av dem lite äldre, och med köpkraft, väljer vår region för att tillbringa sina sista levnadsår. En "koloni" skapas som nu består av över fyra tusen personer, vilka koncentreras i vissa bostadsområden och hus i gamla stan.
Från de offentliga myndigheterna och från hotellsektorn satsar man nu på turism av hög kvalitet som letar efter något mer än vårt klimat. De senaste trenderna innefattar något som kallas "lantbyggsturism", vilket möjliggör exploatering av gamla jordbruksområden, liksom små lantställen gömda i kommunen. Förbättringen av vägkommunikationer har mycket att göra med sektorns framgång.
Turistsektorn brister i att delta på internationella mässor och finnas olika mediekanaler, vilket hindrar sektorns tillväxt. Det finns också andra områden som kan växa såsom hotellbranschen eller att utveckla turismen kring marinor för sport och utflykter. Detta skulle kunna vara en bra utveckling för de tusentals nerjeños som lever (direkt eller indirekt) av turismen.
Comentarios